Lisa Emelia Svensson är i mitt tycke en modig tjej. Hon har inte bestigit ett högt berg eller hoppat från ett höghus med endast en näsduk som fallskärm. Nej, inte något sådant!
Hon har presenterat en doktorsavhandling "Normerande idéparadox - en studie av tillväxtpolitikens intertextualitet och dess samhälliga innebörd".
En väldigt akademisk rubrik, men hon är modig i alla fall! Eftersom hon har svurit i kyrkan ... det är det hon har gjort.
Hon har sagt att Statens olika handlingsprogram konstrueras efter modebegrepp som kluster, triple helix och innovationssystem. För att på så sätt få legitimitet och framstå som framgångsrika. Hon kallar detta "glasyrsamhället" - inte mycket substans, utan mer att visa upp framgång.
Men var ligger nu problemet? Jo, dom kommer när åtgärds programmen ska implementeras!
Som jag har uppfattat det, så använder regionen penningpåsen på följande sätt:
1. Anpassa styrdokument, processer och aktiviteter efter det som förespråkas från nationellt statligt håll.
2. Beskriv regionen efter statens syn på tillväxt. Frisera gärna så regionen framstår som framgångsrik enligt statens modell.
3. Det gör ingenting om allt detta sker på bekostnad av att våga tänka nytt utifrån regionens egna förutsättningar.
4. Samt att det sker på bekostnad av att stimulera, starta kreativa processer som leder till skapande och idéutveckling. Något som i alla fall jag uppfattar som tillväxt.
Lisa poängterar att all denna kraft, med administration och självbildskorrigering. Gör att man missar den grupp av potentiella innovationer som ligger utanför de etablerade strukturerna. Hon fortsätter: "- I ett normativt samhälle, där normen blir styrande, skapas mediokra människor. Det är det som är grundproblemet."
Tack Lisa! I mina ögon har du nu placerat en flagga på bergets topp. Hoppas nu att alla vågar se den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar